Imorgon ska jag in till stan och äta lunch med pappa (usch vad illa, jag låter precis som blondinbella, big no no). Jag bara hoppas att han, eftersom jag åker in på min lediga tid till hans jobb, bjuder på lunchen. Jag är faktiskt ganska orolig för att han inte ska göra det. Jag är även ganska säker på att om han nu bestämt sig för att jag ska betala, då inte går på titta-lite-ledsamt-på-honom-och-snyfta-lite-tillgjort-tricket. Vilket stör mig, jag skulle lite diskret redan idag ha luskat ut om han tänkte pröjsa för maten eller inte.
Annars kör jag på argumentet "du är min målsman, ingår det inte som vårdnashavare att se till så jag får mat i magen?". Jo, den kör vi på, ett vattentätt argument. Finns inte en chans till misslyckande.
Min lunch är så gott som betald.

Imorgon ska jag in till stan och äta lunch med pappa (usch vad illa, jag låter precis som blondinbella, big no no). Jag bara hoppas att han, eftersom jag åker in på min lediga tid till hans jobb, bjuder på lunchen. Jag är faktiskt ganska orolig för att han inte ska göra det. Jag är även ganska säker på att om han nu bestämt sig för att jag ska betala, då inte går på titta-lite-ledsamt-på-honom-och-snyfta-lite-tillgjort-tricket. Vilket stör mig, jag skulle lite diskret redan idag ha luskat ut om han tänkte pröjsa för maten eller inte.
Annars kör jag på argumentet "du är min målsman, ingår det inte som vårdnashavare att se till så jag får mat i magen?". Jo, den kör vi på, ett vattentätt argument. Finns inte en chans till misslyckande.
Min lunch är så gott som betald.