Nu har det inte skett någon uppdatering här sen den 25 april, tre dagar alltså. Men jag har skadat tån och eftersom alla vet att hjärnan sitter där så kan jag nu inte tänka klart. Jag får vänta tills denna outhärdliga smärta i vänster stortå går över och sedan ska denna blogg ej försummas något mer.

Jag fick ett mejl från Playahead där det står att jag är ovanligt söt idag och att de saknar mig. De vill alltså att jag ska logga in igen och visa mig lite aktiv. Jag undrar nu på en skala hur mycket de saknar mig, jag skulle vilja ha någon mer gest än bara ett mejl som visar hur de känner. Kanske något inslag i Rapport eller en manifestation på plattan där de ber mig komma tillbaka. Så fort jag sett något sådant så lovar jag Plejahädd att jag ska fundera på saken.

På Skavsta flygplats har de en väldigt förvirrande skylt. För er mindre begåvade inom det engelska språket kan jag berätta att skylten säger ungefär "ta och gå". Jag och Johan blev mycket betänksamma. Om man skulle lyda direkt under skylten så innebar ju det att alla varorna i hyllan var gratis, att det bara var att ta och gå liksom. Ja, egentligen så var väl skyltens budskap glasklart, men det var den där kassapparaten med den morgontrötta kassörskan bakom som gjorde oss lite konfunderade...

Då jag kom hem idag och öppnade brevlådan möttes jag av en förfärlig syn. Vår postutdelare hade knöglat, ja ni läste rätt gott folk, knöglat ner ett av reklambladen i lådan! Jag var i chock och började genast fundera på vad som kunde ha drivit denna brevbärare till att behandla vår post så ovarsamt!
Kunde det vara problem i äktenskapet? Dålig lön? Problem med cykeln? Vad det än var så är det uppenbart att personen i fråga behöver någon att prata ut hos. Så imorgon tänkte jag lägga en lapp i lådan med ett litet meddelenade i form av "Du verkar må dåligt, ifall du vill prata så vet du vart jag bor".

Vad gör man inte för sina medmänniskor?

Det kom ett rådjur och lade sig tillrätta på vår tomt. Jag och Lisa blev lite till oss vid tanken på att vi nu kanske hade fått ett nytt husdjur. Lisa ville döpa djuret till Bambi vilket jag inte gick med på utan jag ville hellre ge honom namnet Bengt-Åke. Lisa tyckte inte att det passade och vi kom tillslut fram till att döpa honom till Rådjuret. Enkelt och lätt att komma ihåg.

Jag tycker verkligen att vårat husdjur är mycket coolare än Lovisas hund. Men vi kanske kan sänka oss i coolhetsnivå och gå på gemensamma promenader i alla fall. Fast det får bli efter att Rådjuret känner sig lite mer som hemma här.

Jag har starka funderingar på att lägga upp lite bilder i ett kollage eller något från Frankrike. Men just nu så har dessa funderingar stannat vid endast funderingar. Jag får se när de övergår till handling.

Jag avskyr naturkunskap. Jag tycker verkligen, verkligen illa om ämnet och om jag var president över världen skulle mitt första mål vara att se till så att inget oskyldigt barn blev tvingat till att läsa om detta djävulska påhitt. 
Att läsa naturkunskap kan jag tänka mig känns ungefär likadant som att...
...bli bestulen på sin plånbok 
... bli pressad under vattenytan när man badar och folk inte fattar att det är vidrigt
...bli knuffad ur ett flygplan och i flera minuter veta att det bara är en tidsfråga innan man slår i marken och dör en jävligt säker död
...gå på ett 345 minuter långt spinningpass i en äcklig, unken och svettluktande gymlokal

Listan är oändlig, men jag har tyvärr inte tid att skriva mer på den, för gissa vad jag ska fortsätta med nu. Jojominsann, jag ska plugga lite mer naturkunskap!
Ha en jävligt bra kväll alla ni andra!

Jag kan gora en liten kort uppdatering bara for att tala om att jag lever. Hej, jag lever!! Allt ar bra;jag vill inte komma hem annu. Det enda jag saknar ar den svenska maten, maten har ar tyvarr ganska dalig. Sa mamma och pappa om ni laser det har; nar jag kommer hem skulle jag verkligen uppskatta en stekt kottbit med klyftpotatis, bearniese-sas och ungsrostade gronsaker till middag, bara sa ni vet. Sa ifall ni vill uppfylla er alskade dotters onskan sa vore ju det helt fantastiskt!

Men nu ar det dags for mig att "tanka pa refrangen" for "det ar ju en dag imorgon ocksa".
(Eller det jag saknar mest kanske ar det svenska tangentbordet)

Jaha, sa var det sondag. Jag vill bara saga att jag hade ratt om den dar hunden. Det forsta den gjorde nar jag kom var att skalla och morra, fattar ni?! morra!!! Tank er sjalva en stor svart (nej jag kan inga hundraser) hund som skaller och morrar. Me so scared.

De gar omkring med skor inomhus har, ett mycket lustigt beteende, igar klagade de namligen pa att det var sa skitigt pa golvet nar de skulle stada.. hm, undra varfor.

Egentligen sitter jag bara har och skriver eftersom jag inte vagar ga ner da jag ar radd att mitt utbyte inte vaknat annu. Jag vill inte sitta dar sjalv med hennes foraldrar och broder. Inte lockande. Men jag antar att jag maste ga upp... Onska mig lycka till!

Så, inatt åker jag till Paris. Jag har panik, jag ska till ett främmande land, med ett främmande språk och bo hos en främmande familj bestående av mamma, pappa, två söner och så dottern dårå. Jag kommer avlida, jag kommer inte bli förstådd och jag kommer skämma ut mig totalt. Men det jag fruktar mest är nog den där förbannade hunden, den kommer få mig att gå på helspänn dygnet runt.

Vi funderade på ifall cafeterian var lyckad eller stängd. Efter en titt runt omkring oss och med hjälp av lite sunt förnuft kom vi däremot snart fram till att cafeterian säkert var lyckad men skylten ville nog säga att den var stängd 

Vi ska renovera vårt badrum och med anledning av detta satt jag och mamma och googlade på badkar. Denna annons kom upp och jag anser därmed att betänketiden är så gott som slut. Jag menar, detta är ju ett köp man inte får missa.