Igår skulle jag sprutmåla en vit stol jag har i sovrummet. Den skulle, för att bättre smälta in med mitt eminenta sovrum, målas om till brunt. Efter halva stolen hände dock varje händig målares mardröm; färgen tog slut. Så jag har nu i ett dygn varit ägare till världshistoriens fulaste stol men jag kände idag att ett dygn fick vara nog. Därför tog jag och mamma bilen till Bauhas där vi skulle införskaffa ny färg. Självklart fanns ingen sådan kulör kvar i försäljning och jag fick därför köpa en helt annan brun nyans (läs: bajsbrun) och måste nu spraya om hela stolen. Men inget ont som inte för något gott med sig, jag och mamma körde nämligen på lite vardagsäventyr efter Bauhausbesöket och åt middag på IKEA. Det ni, vilken grej va, på en torsdag!

Så kom den oundvikliga dagen. 1 h och 56 minuter kvar till skolstart. Det verkar inte längre finnas någon återvändo. Det är bara att bita ihop och gå.

Tidigare sa jag att min fotolärare lyckats ta död på mitt fotointresse och att jag inte längre någonstans i djupet av min själv var intresserad av att införskaffa en systemkamera. Det var faktiskt sant då men nu har jag ångrat mig.
JAG VILL HA EN BILLIG SYSTEMKAMERA OCH JAG VILL HA DEN NU!