Karma kallas det. Jag visste att det fanns och ändå så var jag inte försiktig. Då Emelie tappade sin mobiltelefon i toaletten skrattade jag högt och lät henne höra det ganska så mycket. Igår skulle jag stoppa min mobil i fickan men missade den på något sätt och släppte mobilen, rätt ner i en kullerstensgata. Batteriet flög åt ena hållet, luckan åt det andra och mobilen åt det tredje. Nu är den kaputt, finito, död, never too see daylight again. Imorgon ska jag ringa försäkringsbolaget och säga "hej, jag heter Drelly, jag är en riktigt drulle. Nu vill jag ta del av just den försäkringen".  
Det kommer nog gå bra.

Det händer några få gånger i mitt liv att jag ställer upp att spendera delar av mina söndagar åt att räkna varor på ICA mot en mindre (läs: i princip obefintlig) summa pengar. Igår var en sådan söndag. Igår var dock en ovanligt plågsam och långdragen sådan söndag. Vi var nämligen tvugna att inventera i dumdumdumdum...Mejerikylen. Efter att ha cyklat i 20 minuter till ICA i detta iskalla väder trodde jag först att det var ett skämt då vår kära arbetsfördelare sa ordet "mejerikyl". Men när jag såg de fåniga tygvantarna vi skulle ha "för att hålla värmen om händerna" insåg jag att kvinnan framför mig var fullt allvarlig. Jag svalde hårt och insåg att det bara var att acceptera och lydigt ställa sig på två tombackar och börja räkna. Jag grät inombords medan mina fingrar blev vitare och vitare och jag räknade till mitt 76:e lättsaltade smörpaket från Bregott.

Claude - min iPod lever sitt eget liv, han lever ett eget liv så pass mycket att jag märkt att han faktiskt utvecklat speciellt tycke för vissa av mina låtar. Claude kan nämligen när som helst på dygnet, oavsett om han ligger i min jackficka eller på mitt bord, slå på sig själv och börja spela. En gång var han inkopplad i stereon och mitt i natten gick han igång på full volym, jag var inte hemma så mina kära föräldrar höll på att få en hjärtattack. Imorse så vaknade jag av att Calude börjat spela igen, och som vanligt väljer han låten Keane-Everybody's changing. Jag tror att han och jag måste ta ett seriöst snack snart. Det är inte okej att lyssna på den låten om och om igen. Lite respekt för mig måste han ju ändå ha.

I en vecka har jag lovat min mamma att jag ska städa mitt rum. Jag tror faktiskt inte att det kommer bli av -någonsin. Jag får leva i min egen smuts, min osantiära miljö som jag skapat helt på egen hand. Det har varit skitigt så länge nu att jag nästan börjar se på det hela som lite work of art.